Colourbox

Varför får man diabetes?

Vad är diabetes? Varför får man diabetes? Och vilka får diabetes?
Här svarar vi på de vanligaste frågorna om diabetes typ 1 och diabetes typ 2.
Känner du igen dig? Här berättar vi också vad du kan göra om du eller någon du känner har drabbats.

Diabetes? Kom i form – med våra verktyg

Vad är diabetes?

Diabetes är ett samlingsnamn för sjukdomar enligt vilka sockerhalten (mängden glukos) i blodet är för hög. Diabetes kallades därför tidigare för ”sockersjukan”.

Vad händer i kroppen hos den som har diabetes?

Efter varje måltid stiger blodsockernivån, det vill säga sockerhalten i blodet. Hos friska personer producerar och tillför cellerna i bukspottskörteln då en extra dos insulin, så att sockret kan tas upp i blodet och därmed sänka sockerhalten. Hos personer utan diabetes reglerar alltså produktionen av insulin sockerhalten och håller den balanserad. Hos personer med diabetes fungerar inte insulinproduktionen som den ska, vilket hindrar kroppen från att tillgodogöra sig energi från maten. Och då måste insulin tillföras på konstgjord väg via injektioner med en insulinpenna eller insulinpump.

Nå din drömvikt med oss!

Vilka får diabetes?

Diabetes är en ärftlig sjukdom. Diabetes typ 1 utvecklas oftast snabbt, medan diabetes typ 2 kommer smygande och drabbar personer som har haft förhöjda blodsockervärden under ett par års tid. De flesta med diabetes typ 2 är överviktiga och tidigare kallades diabetes typ 2 därmed för åldersdiabetes, även om personer i alla åldrar kan drabbas. Dock är det relativt ovanligt hos barn.

Vad är skillnaden på diabetes typ 1 och diabetes typ 2?

Av de drygt 500 000 svenskar med diabetes idag har drygt 5 till 10 procent diabetes typ 1. Det innebär att den egna insulinproduktionen inte fungerar som den ska, vilket beror på att immunförsvaret angriper de insulinproducerande cellerna i bukspottkörteln. Sjukdomen är därmed autoimmun och kallades tidigare för barn- och ungdomsdiabetes, även om personer i alla åldrar kan insjukna.
Andelen svenska diabetessjuka med diabetes typ 2 ligger på ungefär 85 och 90 procent. Sjukdomen blir dessutom allt vanligare, såväl i Sverige som i övriga världen. Har man diabetes typ 2 kan kroppen producera insulin, men inte tillräckligt mycket, samtidigt som kroppen till viss del är insulinresistent.


Diabetes typ 1 eller diabetes typ2? Få hjälp med din hälsa

Hur behandlar man diabetes?

Att hålla koll på sitt blodtryck, sin kolesterolnivå, sluta röka, börja röra på sig och äta bättre är bara några saker du kan göra för att få kontroll över kroppens blodsockernivåer och därmed också din diabetes.
Diabetes typ 1 utvecklas dock ofta snabbt och kan leda till allvarliga symptom inom några dagar, vilket betyder att man ofta också behöver insulinbehandling snabbt. Då det vid diabetes typ 1 råder ”total insulinbrist” behandlas förr eller senare alla med insulin.
Har man diabetes typ 2 kan det i början räcka att, i kombination med tabletter, förändra sin kost, motion och vikt. Annars är som sagt insulin den mest effektiva behandlingen för att hålla blodsockernivåerna i schack.

Hur vet jag om jag har diabetes?

Eftersom diabetes typ 1 oftast utvecklas snabbare än diabetes typ 2 är det också vanligt att symptomen är mer dramatiska. Den vanligaste åldern att insjukna i diabetes typ 1 är i åldersspannet 5-14 år, men vuxna kan också insjukna.

Vilka är de första tecknen på diabetes typ 1?

  • ökad urinproduktion
  • ökad törst
  • onormal trötthet
  • viktnedgång
  • att andedräkten luktar aceton

Fler tecken på diabetes typ 1

(särskilt hos barn)

  • illamående
  • magont
  • huvudvärk
  • försämrad syn

Vilka är de första tecknen på diabetes typ 2?

Debuten för diabetes typ 2 är mer smygande, dessutom kan symptomen vara ganska vaga. Därför kan många ha det i flera år utan att veta om det och oftast upptäcks de först vid en eventuell hälsokontroll.

  • trötthet
  • ökad törst
  • ökad urinproduktion
  • infektioner i urinvägar och underliv
  • försämrad syn

Finns det även andra former av diabetes?

Ja, det finns också en form av diabetes typ 1 där insjuknandet är långsammare och symptomen färre. Den brukar benämnas som LADA (Latent Autoimmune Diabetes in Adults). Det finns också en tillfällig form av diabetes som drabbar gravida som brukar kallas graviditetsdiabetes.

Hur påverkar diabetes resten av kroppen?

Har man haft diabetes i många år kan den påverka kroppen på en mängd sätt. Nedan listar vi några saker, varav vissa är relativt ovanliga:

  • tandlossning, karies och muntorrhet
  • ögonkomplikationer
  • skador på fötterna
  • smärta och stelhet i leder
  • en förhöjd risk för hjärt- och kärlsjukdom
  • njurskador
  • nervskador
  • 10 procent av unga med typ 1-diabetes har dessutom celiaki (glutenintolerans)

Hur ska jag äta om jag har diabetes?

Har du diabetes är din kost särskilt viktig eftersom dina matvanor påverkar både ditt blodsocker och din vikt. Inte bara är det viktigt att äta hälsosamt och lagom mycket. Går du på insulin behöver du också lära dig att matcha maten och medicinen så att effekten av insulinet passar ditt energiintag.
I Socialstyrelsens skrift ”Kost vid diabetes” från 2011 lyfts följande kosthållningar fram:

  • traditionell diabeteskost (en balanserad kost med fullkorn, fisk och grönsaker)
  • måttlig kolhydratskost
  • medelhavskost
  • traditionell diabeteskost med lågt glykemiskt index (GI)
    Det finns också stöd för att baljväxter, frukt, nötter och jordnötter samt ett begränsat intag av kaffe och alkohol kan vara bra vid diabetes. Många diabetespatienter berättar även om andra kosthållningar som fungerar bra för dem, som exempelvis LCHF, paleo eller 5:2-dieten.

Hur ska jag träna om jag har diabetes?

Inte bara påverkar dina matvanor blodsockret. En annan sak som är viktig att ha med i beräkningen om du är diabetiker är hur mycket du rör på dig. Regelbunden träning jämnar nämligen också ut ditt blodsocker och är bra för såväl blodtryck som blodfetter. Dessutom kan det hjälpa dig att gå ner i vikt. Dock är det viktigt att undvika alltför stora svängningar i blodsockret och därför kan du behöva minska mängden insulin och mäta dina värden både innan, under och efter dina träningspass. Fråga din diabetessjuksköterska/läkare om råd.

Vad händer när man hamnar i ketoacidos – ”insulinkoma”?

Om blodsockernivåerna sjunker kraftigt hos den som har diabetes kan man drabbas av så kallad ”insulinkänning”. Har du haft diabetes länge känner du oftast igen känslan och hinner då äta eller dricka någonting sött. Som ”nybliven diabetiker” kan det dock ta tid, både att lära sig att hålla rätt balans på blodsockret och att undvika altlför snabba svängningar. Men sjunker blodsockret för mycket kan man förlora medvetandet och hamna i insulinkoma, ett tillstånd som i värsta fall kan orsaka hjärnskador och i värsta fall döden.

Vad är tecknen på att man håller på att hamna i insulinkoma?

Börjar du sluddra, eller känner dig förvirrad eller trött kan det vara tecken på att du håller på att hamna i insulinkoma. Andra symptom är:

  • hunger
  • svettningar
  • huvudvärk
  • darrningar
  • skakningar
  • matthet
  • blekhet
  • hjärtklappning
  • koncentrationssvårigheter
  • oro
  • yrsel
  • aggressivitet

Vad ska man göra om man misstänker att man håller på att hamna i insulinkoma?

Orsaken till att du håller på att hamna i insulinkoma är att ditt blodsocker är alldeles för lågt. Med andra ord behöver du få i dig någonting sött snabbt. Ett tips är att, förutom ditt insulin förstås, alltid ha med dig något av följande i väskan:

  • druvsocker
  • juice
  • saft
  • mjölk

Vad ska man göra med någon som håller på att eller har hamnat i insulinkoma?

En kraftigt omtöcknad eller medvetslös person med diabetes ska snabbt föras till sjukhus. Försök även att:

  • Lotsa åtsittande kläder och skapa fria luftvägar.
  • Kontrollera andningen - ring 112 för omedelbar ambulanstransport och informera om att den sjuke är diabetiker.
  • OBS! Ge dock aldrig en medvetslös något att dricka. Du ska heller aldrig försöka den sjuke insulin på eget bevåg.

Är du osäker på om personen i fråga har diabetes eller ej så kan ett ID i plånboken eller ett märke med Svenska diabetesförbundets symbol runt halsen ge dig svar.
Håll dig frisk – med våra verktyg

Källa: Hjärt- och lungfonden, Insulin.se, Svenska diabetesförbundet, Vårdguiden, Socialstyrelsen

Misstänker du/Har du diabetes typ 1 eller 2? Få hjälp som medlem i Wellobe

  • En mobilapp och loggbok som räknar alla dina kalorier
  • Ett rekommenderat kaloriintag per dag
  • Dina personliga framsteg i grafer och diagram
  • Planerade veckomenyer med kostscheman
  • En bank med tusentals kaloriberäknade recept
  • Tillgång till alla våra träningsprogram för online-träning
  • Tips, råd och stöd av några av Sveriges ledande hälsoexperter
  • Ett välbesökt medlemsforum med andra likasinnade
  • Ett medlemsmagasin med fokus på mat, motion och motivation

Varmt välkommen till oss!

Läs även:
Dolda sjukdomen du kan ha utan att veta om det
Gick ner i vikt – blev av med diabetes
Överläkaren: Övervikt före graviditet ökar risken för diabetes
Därför är 5:2-metoden bra för dig som är diabetiker

*Viktminskning är individuell så vi kan inte garantera hur mycket/snabbt du når ditt mål. Det viktiga är alla hälsofördelar. Vi tar avstånd ifrån osunda ideal och bantningskurer, och rekommenderar inte kaloriräkning som underviktig, sjuk eller gravid. Läs mer i våra användarvillkor.

Räkna ut när du kan nå din målvikt

Fyll i din vikt, längd och målvikt så får du veta ditt BMI och vilket datum du kan vara i mål. Läs mer om BMI

cm
kg
kg
Wellobe är en del av Schibsted. Schibsted är ansvarig för dina data på denna sida. Läs mer här
Wellobe är en del av Schibsted. Schibsted är ansvarig för dina data på denna sida. Läs mer här