Colourbox

Varför får man diabetes?

Vad är egentligen diabetes? Vilka får diabetes?
Och kan man bli frisk om man väl har fått diabetes?
Här reder vi ut skillnaderna mellan diabetes typ 1 och diabetes typ 2 samt berättar vad du kan göra om du eller någon du känner drabbas.

Kom i form – med våra verktyg

1. Vad är diabetes?

Diabetes är egentligen ett samlingsnamn för olika sjukdomar enligt vilka sockerhalten (mängden glukos) i blodet är för hög. Diabetes kallades därför tidigare för ”sockersjukan”.
Men vad är det egentligen som händer i kroppen hos den som har diabetes?
Jo, efter varje måltid stiger blodsockernivån, det vill säga sockerhalten i blodet. Hos friska personer producerar och tillför då cellerna i bukspottskörteln en extra dos insulin till blodet. Det gör att sockret tas upp i blodet så att sockerhalten sjunker. Hos personer utan diabetes reglerar alltså produktionen av insulin sockerhalten och håller den balanserad. Hos personer med diabetes fungerar inte insulinproduktionen, vilket hindrar kroppen från att tillgodogöra sig energi från maten. Då måste insulin tillföras på konstgjord väg genom injektioner med en insulinpenna eller insulinpump, som du får gratis.

Vi hjälper dig att gå ner i vikt!

2. Vad är det för skillnad på diabetes typ 1 och diabetes typ 2?

Av de drygt 450 000 svenskar med diabetes idag har drygt 5 till 10 procent diabetes typ 1. Det innebär att den egna insulinproduktionen i princip inte fungerar alls, vilket beror på att immunförsvaret angriper de insulinproducerande cellerna i bukspottkörteln. Sjukdomen är därmed autoimmun och kallades tidigare för barn- och ungdomsdiabetes, även om personer i alla åldrar kan insjukna.
Andelen svenska diabetessjuka som har diabetes typ 2 ligger på ungefär 85 och 90 procent. Sjukdomen blir dessutom allt vanligare, såväl i Sverige som i övriga världen. Här kan kroppen själv producera insulin, men inte tillräckligt mot behovet, samtidigt som det som produceras inte fungerar helt som det ska.
Håll dig stark och frisk – med våra verktyg

3. Vilka får diabetes?

Diabetes är en ärftlig sjukdom. Diabetes typ 1 utvecklas oftast snabbt, medan diabetes typ 2 kommer smygande och drabbar personer som har haft förhöjda blodsockervärden under ett par års tid. De flesta med diabetes typ 2 är därför överviktiga och tidigare kallades diabetes typ 2 därmed för åldersdiabetes, även om personer i alla åldrar kan drabbas. Dock är det relativt ovanligt hos barn.

4. Hur ska man behandla sin diabetes?

Att hålla koll på sitt blodtryck, sin kolesterolnivå, sluta röka, börja röra på sig och äta bättre är bara några av sakerna du kan göra för att få kontroll över kroppens blodsockernivåer.
Diabetes typ 1 utvecklas dock ofta snabbt och kan leda till allvarliga symptom inom några dagar, vilket betyder att man ofta också behöver insulinbehandling snabbt. Då det vid diabetes typ 1 råder ”total insulinbrist” behandlas förr eller senare alla med insulin.
Har man diabetes typ 2 kan det i början räcka att, i kombination med tabletter, förändra sin kost, motion och vikt. Annars är som sagt insulin den mest effektiva behandlingen för att hålla blodsockernivåerna i schack.

5. Hur ska jag äta om jag har diabetes?

Har du diabetes är din kost särskilt viktig eftersom dina matvanor påverkar både ditt blodsocker och din vikt. Inte bara är det viktigt att äta hälsosamt och lagom mycket, går du på insulin behöver du också lära dig att matcha maten och medicinen så att effekten av insulinet passar ditt energiintag.
I Socialstyrelsens skrift ”Kost vid diabetes” från 2011 lyfts följande kosthållningar fram:
- traditionell diabeteskost (en balanserad kost med fullkorn, fisk och grönsaker)
- måttlig kolhydratskost
- medelhavskost
- traditionell diabeteskost med lågt glykemiskt index (GI)
Det finns också stöd för att baljväxter, frukt, nötter och jordnötter samt ett begränsat intag av kaffe och alkohol kan vara bra vid diabetes. Många diabetespatienter berättar även om andra kosthållningar som fungerar bra för dem, som exempelvis LCHF, paleo eller 5:2-dieten.

6. Hur ska jag träna om jag har diabetes?

Inte bara påverkar dina matvanor blodsockret. En annan sak som är extra viktig att ha med i beräkningen om du är diabetiker är hur mycket du rör på dig. Regelbunden träning jämnar nämligen också ut ditt blodsocker och är bra för såväl blodtryck som blodfetter. Dessutom kan det hjälpa dig att gå ner i vikt. Dock är det viktigt att undvika alltför stora svängningar i blodsockret och därför kan du behöva minska mängden insulin och mäta dina värden både innan, under och efter dina träningspass. Fråga din diabetessjuksköterska/läkare om råd.

7. Vad händer när man hamnar i så kallad ketoacidos – ”insulinkoma”?

Om blodsockernivåerna sjunker kraftigt drabbas den diabetessjuka av så kallad ”insulinkänning”. Har du haft diabetes länge känner du oftast igen den känslan och hinner då äta eller dricka någonting sött. Som nybliven diabetiker kan det dock ta lång tid, både att lära sig att hålla rätt blodsockernivå balans och att undvika snabba svängningar. Sjunker blodsockret för mycket kan man dock förlora medvetandet och hamna i insulinkoma, ett tillstånd som i värsta fall kan orsaka hjärnskador och i värsta fall döden.

8. Vad är tecknen på att man håller på att hamna i insulinkoma?

Börjar du sluddra, känna dig förvirrad eller trött kan det vara tecken på att du håller på att hamna i insulinkoma. Här är fler symptom på att du håller på att hamna i insulinkoma:
- hunger
- svettningar
- huvudvärk
- darrningar
- skakningar
- matthet
- blekhet
- hjärtklappning
- koncentrationssvårigheter
- oro
- yrsel
- aggressivitet

9. Vad ska man göra om man misstänker att man håller på att hamna i insulinkoma?

Orsaken till att du håller på att hamna i insulinkoma är att ditt blodsocker är alldeles för lågt. Med andra ord behöver du få i dig någonting sött snabbt. Ett tips är att, förutom ditt insulin förstås, alltid ha med dig något av följande i väskan:
- druvsocker
- juice
- saft
- mjölk

10. Vad ska man göra om man påträffar någon annan som hamnat i insulinkoma?

En kraftigt omtöcknad eller medvetslös person med diabetes ska snabbt föras till sjukhus. Försök även att:
- lotsa åtsittande kläder och skapa fria luftvägar
- kontrollera andningen - ring 112 för omedelbar ambulanstransport och informera om att den sjuke är diabetiker
- OBS! Ge dock aldrig en medvetslös något att dricka. Du ska heller aldrig försöka den sjuke insulin på eget bevåg.
Är du osäker på om personen i fråga har diabetes eller ej så kan ett ID i plånboken eller ett märke med Svenska diabetesförbundets symbol runt halsen ge dig svar.
Håll dig frisk – med våra verktyg

11. Hur påverkar diabetes resten av kroppen?

Har man haft diabetes i många år kan den påverka kroppen på en mängd olika sätt. Här nedan listar vi några saker, varav vissa av dem är väldigt ovanliga:
- tandlossning, karies och muntorrhet
- ögonkomplikationer
- skador på fötterna
- smärta och stelhet i leder
- en förhöjd risk för hjärt- och kärlsjukdom
- njurskador
- nervskador
- 10 procent av unga med typ 1-diabetes har dessutom celiaki (glutenintolerans)

12. Finns det även andra former av diabetes?

Ja, det finns också en form av typ 1-diabetes där insjuknandet är långsammare och med färre symptom som benämns som LADA (Latent Autoimmune Diabetes in Adults), samt en tillfällig form av diabetes som drabbar gravida och därmed brukar kallas graviditetsdiabetes.

13. Hur vet jag om jag har diabetes?

Eftersom diabetes typ 1 oftast utvecklas mycket snabbare än diabetes typ 2 är det också ganska vanligt att symptomen är lite mer dramatiska. Den vanligaste åldern att insjukna i diabetes typ 1 är dessutom mellan 5 och 14 år, även om vuxna också kan insjukna.

De första tecknen på diabetes typ 1 är:

- ökad urinproduktion
- ökad törst
- onormal trötthet
- viktnedång
- att andedräkten luktar aceton

Andra tecken på diabetes typ 1:

(särskilt hos barn)
- illamående
- magont
- huvudvärk
- försämrad syn
Debuten för diabetes typ 2 är mer smygande, dessutom kan symptomen vara ganska vaga. Därför kan många ha det i flera år utan att veta om det och oftast upptäcks de först vid en eventuell hälsokontroll.

De första tecknen på diabetes typ 2 är:

- trötthet
- ökad törst
- ökad urinproduktion
- infektioner i urinvägar och underliv
- försämrad syn

Källa: Hjärt- och lungfonden, Insulin.se, Svenska diabetesförbundet, Vårdguiden, Socialstyrelsen
 
Läs även:
Dolda sjukdomen du kan ha utan att veta om det
Gick ner i vikt – blev av med diabetes
Överläkaren: Övervikt före graviditet ökar risken för diabetes
Därför är 5:2-metoden bra för dig som är diabetiker

*Viktminskning är individuell så vi kan inte garantera hur mycket/snabbt du når ditt mål. Det viktiga är alla hälsofördelar. Vi tar avstånd ifrån osunda ideal och bantningskurer, och rekommenderar inte kaloriräkning om du har ett BMI under 20, är sjuk eller gravid. Läs mer i våra användarvillkor.

Räkna ut när du kan nå din målvikt

Fyll i din vikt, längd och målvikt så får du veta ditt BMI och vilket datum du kan vara i mål. Läs mer om BMI

cm
kg
kg
Wellobe är en del av Schibsted. Schibsted är ansvarig för dina data på denna sida. Läs mer här