Därför blir vi feta

Varför blir man egentligen fet? Det är en fråga många har ställt sig tusentals gånger och fortfarande ställer. Dock finns inte ett enda allomfattande svar. Men här gör vi ett tappert försök att ge ett par olika.

Känner du igen dig? Nå DINA hälsomål – med vår hjälp

Visste du att endast 50 kalorier mer än du gör av med i energi varje dag i fem år, räcker för att utveckla fetma? Det är mindre än 10 gram choklad, men oftast räcker det med små mängder extra energi. Överskottet lagras nämligen i kroppen, vilket gör att man ökar i vikt.
Andra faktorer spelar enligt forskarna förstås också stor roll. En av dem är Finn Rasmussen, läkare och docent i epidemiologi vid Karolinska Institutet.
– Tidigare trodde man att fetma var något som orsakades av bristande karaktär. Idag vet vi att det kan vara en kronisk sjukdom som kräver behandling. Övervikt däremot ses inte som en sjukdom, utan som ett risktillstånd, säger han till Forskning.nu.

Barn med överviktiga föräldrar löper högre risk

En fråga många forskare har ägnat sig åt är hur stor andel av fetman som kan förklaras genetiskt. Enligt Finn Rasmussen kan det genetiska arvet förklara fetman till 50-60 procent. Det skulle innebära att barn med överviktiga föräldrar löpte 10 till 15 gånger större risk.
– Men att ha anlag för fetma räcker inte, man måste också ha tillgång till mycket mat. Ingen människa skulle bli fet under en pågående svältkatastrof.
Inte heller förändras våra gener så snabbt att de skulle kunna förklara varför allt fler blir fetare. Därför undersöker forskare i dag även faktorer som sociala klasser, utbildningsgrad och psykologiska, ekonomiska, sociala och kulturella faktorer.

Även högre risk för skiftarbetare

Exempelvis har man noterat skillnader i fetma mellan olika yrken. Vid stress ökar nämligen utsöndringen av hormonet kortisol, som gör att fettet lättare lagras i buken. Skiftarbetare har till exempel en högre benägenhet att utveckla övervikt. Och fetma är betydligt vanligare bland arbetare än tjänstemän, samt bland människor med ekonomiska problem. En förklaring, skulle enligt Finn Rasmussen, kunna vara kostvanorna.
– I en studie av ungdomars matvanor fann vi att de med lågutbildade mödrar drack betydligt mer läsk och åt mer snabbmat, än de vars mödrar hade högre utbildningar.

Fetma – en klassfråga

Även den så kallade COMPASS-studien visade att fetma var dubbelt så vanligt bland pojkar och tre gånger så vanligt bland flickor med lågutbildade mödrar.
Enligt Claude Marcus, professor i pediatrik vid Karolinska Institutet, är förklaringarna många.
– Det kan handla om val av kost, livsstil, men också stress. En välbärgad familj har större ekonomiska möjligheter att låta barnen välja fysiska aktiviteter då den har råd. Man kan också tänka sig att de sociala kraven ser olika ut. För en medelklassfamilj är det kanske inte lika accepterat att barnen inte företar sig något på sin fritid. Och i en välbärgad familj har man kanske mer ork att göra saker tillsammans.

”I snitt lagar dagens familjer mat i 14 minuter”

Även matvanorna har förändrats. Före 1980-talet lagade man sin mat på spisen, nu kan alla värma pizza i mikron. Och i snitt ägnar dagens familjer bara 14 minuter åt att laga mat. Dessutom har måltidsordningen slagits sönder, menar Claude Marcus, och äter man inte riktiga måltider på regelbundna tider tappar man kontrollen.
– Vi är aldrig riktigt mätta, men heller aldrig riktigt hungriga. Istället tror vi oss behöva äta titt som tätt. För 25 år sedan hade vi dessutom en lag som förbjöd livsmedelsförsäljning efter vissa tider, idag kan man köpa mat och dryck dygnet runt. Även barnen, som har mer pengar, kan oavsett var de är köpa godis, snacks, snabbmat eller läsk. Nästan en fjärdedel av alla energi de får i sig kommer från det, enligt Livsmedelsverket.

Vi rör på oss mycket mindre

Slutligen har även miljön en stor betydelse för vår vikt, då möjligheterna till vardagsmotion är beroende av hur omgivningen ser ut. Kan man till exempel promenera, springa eller cykla till och från jobbet? Och finns det bra gång- och cykelvägar i närheten av hemmet? Ytterligare en viktig faktor är vårt förändrade rörelsemönster. Studier visar att barn idag inte får cykla, springa och leka utomhus själva i samma utsträckning som tidigare. Föräldrarna är mer stressade och väljer barnvagnen eller bilen för att hinna.
I dag ser dessutom var tredje 10-18-åring på TV minst tre timmar om dagen. Det finns också en uppsjö av TV-, dator- och mobilspel som underhåller utan att man behöver röra på sig.
– Problemet med det i förhållande till andra stillasittande aktiviteter är att vi har en tendens att småäta så fort vi sitter framför TV:n. Och studier bekräftar också att det finns ett tydligt samband mellan TV-tittande och övervikt, säger Claude Marcus.

Varför gå med i Wellobe? Detta får du

Källa: Forskning.se

*Viktminskning är individuell så vi kan inte garantera hur mycket/snabbt du når ditt mål. Det viktiga är alla hälsofördelar. Vi tar avstånd ifrån osunda ideal och bantningskurer, och rekommenderar inte kaloriräkning som underviktig, sjuk eller gravid. Läs mer i våra användarvillkor.