Joanna Uddén Hemmingsson – Överläkare, Med Dr – om midjemått.

Vilket midjemått ska man ha?

Vilket midjemått ska man ha? Varför ser rekommendationerna olika ut beroende på om man kvinna eller man? Och vad säger midjemåttet egentligen om den allmänna hälsan? Här förklarar Joanna Uddén Hemmingsson – Överläkare, Med Dr, vid St Görans sjukhus.

Behöver du minska ditt midjemått? Nå dina hälsomål – med vår hjälp

Vad är midjemått?

Ju mer överviktig du är, desto mer fett på din kropp. Och ju mer fett på din kropp, desto högre nivåer av farligt fett i blodet – och desto större risk för en mängd livsstilsrelaterade sjukdomar. Den farligaste typen av kroppsfett är det som brukar kallas för bukfett. Det är det fett som samlas innanför bukhinnan runt organen.
– Det är så kallat ”metabolt aktivt” och utsöndrar substanser som inflammationsmarkörer och fria fettsyror som ökar risken för diabetes typ 2, hjärt- kärlsjukdom samt andra metabola sjukdomar. Ett bra sätt för att mäta om du är överviktig eller ej är därför att mäta ditt midjemått. Måttet visar visserligen inte hur mycket som är bukfett och hur mycket som är underhudsfett, men ger ändå en bra indikation, säger Joanna Uddén Hemmingsson – Överläkare, Med Dr, vid St Görans sjukhus, vid St Görans sjukhus.

JUST NU: 50% rabatt

Vad är ett ”normalt” midjemått för en kvinna?

För kvinnor ökar risken för sjukdomar vid ett midjemått på 80 centimeter. Ett midjemått på 88 centimeter eller mer ökar även risken för metabola sjukdomar som typ 2 diabetes och hjärt- kärlsjukdomar.

Vad är ett ”normalt” midjemått för en man?

För män ökar risken för sjukdomar som till exempel diabetes typ 2 vid ett midjemått på 94 centimeter. Ett midjemått på 102 centimeter eller mer ökar även risken för metabola sjukdomar som typ 2 diabetes och hjärt- kärlsjukdomar.

KOLLA: Hur mycket kan du gå ner i vikt med våra verktyg?

Varför är rekommendationerna för midjemått olika för kvinnor och män?

Orsaken till att rekommendationerna för midjemått ser olika ut beroende på kön, är att de baseras på riskökningar som har gjorts i studier med väldigt många människor, förklarar Uddén Hemmingsson.
– Rekommendationerna är alltså generella och har satts på populationsnivå. Men individens risk behöver alltid bedömas individuellt och där ingår mycket mer än bara midjemåttet.

Om midjemått på individnivå

Varje person som har ett högre midjemått än ovanstående rekommendationer behöver alltså bedömas utifrån individens risk och faktorer som genetik (arvsanlag), levnadsvanor (motion, matvanor, sömn, stress, etc) samt mätvärden vid medicinsk undersökning (såsom blodtryck, blodprover, etc).
– WHO som har tagit fram dessa midjemåttsunderlag har även signalerat att de kommer att ta fram lite mer förfinade sätt att bedöma midjemått utifrån exempelvis etnicitet, kön och levnadsvanor. Men än har det inte skett och därför behöver gränssnitten för midjemått bedömas väldigt försiktigt utifrån individens förutsättningar, fortsätter Uddén Hemmingsson.

Nå din målvikt – med våra verktyg

Om Body Mass Index

Ett annat sätt för att se om du är normalviktig, överviktig eller lider av fetma är att räkna ut ditt BMI. BMI står för Body Mass Index och är förhållandet mellan längd och vikt.
– Även BMI baseras dock på populationsstudier och många människors medelvärden. Därför säger BMI väldigt lite om individens risker och behöver precis som midjemåttet, bedömas individuellt.
Är du väldigt lång, muskulös eller har kraftig benstomme, kan du få ett högt BMI – även om du inte är överviktig. Och därför är BMI inte ett helt tillförlitligt mått.
– Man kan alltså ha ett högt BMI, men ändå ha god hälsa och ett lågt BMI och ha en dålig hälsa. Så det är jätteviktigt med individuella ställningstaganden. Du kan inte titta på en människa med ett högt BMI och utgå ifrån att han eller hon är sjuk eller är ohälsosam.

Så, det bästa är helt enkelt en kombination av att mäta midjemått och BMI?
– Inte om det kommer till att bedöma individens generella hälsa. Då är det minst lika viktigt att titta på faktorer som arvsanlag, matvanor, motionsvanor, stressnivåer och sömnmönster samt möjliga följdsjukdomar till övervikt. Generellt sett har till exempel män lättare för att lagra fett i buken, medan kvinnor lättare lägger på sig fett kring höfterna. Samtidigt kan genetiska förutsättningar ändra det så att även kvinnor med lägre BMI kan ha högre risk för bukfett än män. Som sagt, hur fettinlagringen sker är ofta genetisk. Dessutom kan stress tyvärr också öka risken för bukfett.

KOLLA: Hur mycket kan du gå ner i vikt med våra verktyg?

Detta här får du som medlem i Wellobe

  • En mobilapp och loggbok som räknar alla dina kalorier
  • Ett rekommenderat kaloriintag per dag
  • Dina personliga framsteg i grafer och diagram
  • Planerade veckomenyer med kostscheman
  • En bank med tusentals kaloriberäknade recept
  • Tillgång till alla våra träningsprogram för online-träning
  • Tips, råd och stöd av några av Sveriges ledande hälsoexperter
  • Ett välbesökt medlemsforum med andra likasinnade
  • Ett digitalt medlemsmagasin med fokus på mat, motion och motivation

Varmt välkommen till oss!

Läs även

Därför fungerar vår viktklubb – Wellobe

Så fungerar Wellobe’s mobilapp

BMI: Så räknar du ut det

*Viktminskning är individuell så vi kan inte garantera hur mycket/snabbt du når ditt mål. Det viktiga är alla hälsofördelar. Vi tar avstånd ifrån osunda ideal och bantningskurer, och rekommenderar inte kaloriräkning som underviktig, sjuk eller gravid. Läs mer i våra användarvillkor.

Räkna ut när du kan nå din målvikt

Fyll i din längd, vikt och målvikt så får du veta ditt BMI och vilket datum du kan nå din idealvikt. Läs mer om BMI

cm
kg
kg
Wellobe är en del av Schibsted. Schibsted är ansvarig för dina data på denna sida. Läs mer här
Wellobe är en del av Schibsted. Schibsted är ansvarig för dina data på denna sida. Läs mer här