Trots en kraftig minskning de senaste åren, är hjärt- och kärlsjukdomar fortfarande den vanligaste dödsorsaken i Sverige. Övervikt ökar dessutom risken för att drabbas. Särskilt om de extra kilona sitter på magen.
– Det är viktigare var fettet sitter än hur mycket fett du har, säger Mai-Lis Hellénius, professor på Karolinska Institutet.
Vill du ha fler, liknande artiklar? Läs mer här
Enligt Mai-Lis Hellénius så är egentligen inte övervikt i sig en särskilt stor ohälsofaktor. Det är däremot när vikten skapar andra problem, som högt blodtryck och höga halter av blodsocker och blodfetter, som den blir farlig. Och fett på magen kan väldigt snabbt leda till just sådana rubbningar, säger hon. Det farliga fettet är med andra ord det djupt liggande som ger den spända magen, snarare än det mjuka fettet som går att greppa om.
– Det är en fettreserv som ska hindra oss från svält, men som släpper ifrån sig fettsyror och inflammatoriska ämnen när vi inte använder den, förklarar Mai-Lis Hellénius.
Så vad göra om man har problem med just bukfetma? Enligt Mai-Lis Hellénius är det ren matematik som gäller. Du måste helt enkelt förbränna mer kalorier än du får i dig. Men för att också kunna minska risken för hjärt- och kärlsjukdomar måste du även tänka på vad för mat du faktiskt äter.
– Både kolhydrater och fetter kan vara nyttiga, men det finns olika sorter och det är viktigt att veta vad som är vad. Kolhydrater med mycket fiber kan till exempel sänka både blodsocker, blodfetter och blodtryck. Och det är en tydlig skillnad på hur olika sorters fetter påverkar blodet, buken, levern och muskulaturen.
Viss forskning visar att omättade, vegetabiliska fetter är bättre. En stor undersökning som följde 120 000 amerikaner i över två decennier visade till exempel att dieter som förespråkade lite kolhydrater och mycket fett eller protein på sikt kunde öka risken för hjärt- och kärlsjukdomar och förkorta livet, om fettet och proteinet var animaliskt. Var det däremot vegetabiliskt pekade resultaten både på färre sjukdomar och längre liv.
När det gäller kortsiktig viktnedgång visar annars forskningen generellt sätt att alla möjliga olika dieter kan fungera, säger Mai-Lis Hellénius.
– En kost som däremot har visat sig hålla i längden, både för att gå ner i vikt och för att minska risken för hjärt- och kärlsjukdomar, är den vi brukar kalla medelhavskost: Det vill säga ganska mycket kolhydrater och fett i maten, men rätt sorts kolhydrater och rätt fett av det som är bra för vår oss. Det är dessutom mat som de flesta gillar och som fungerar i vardagen, vilket gör den långsiktig på ett sätt som pulver och specialdieter inte är. Och hittar man stabila och sunda matvanor så kan man undvika jojo-bantning som kan öka risken för hjärt- och kärlsjukdomar.
Känner du igen dig? Få hjälp här
*Viktminskning är individuell så vi kan inte garantera hur mycket/snabbt du når ditt mål. Det viktiga är alla hälsofördelar. Vi tar avstånd ifrån osunda ideal och bantningskurer, och rekommenderar inte kaloriräkning som underviktig, sjuk eller gravid. Läs mer i våra användarvillkor.