”Aftonbladet har följt mig hela livet”

Hon har Aftonbladet att tacka för mycket.
Historien sträcker sig från 1980-talet fram tills nu.
Läs Eva Svanlunds gripande historia, av både glädje och sorg.

Bli medlem

I januari 1984 lade Eva Svanlund, då 29 år, ut en kontaktannons i Aftonbladet. Det stod något i stil med att “det är roligare att göra saker tillsammans än ensam” och det dröjde inte länge förrän svaren ramlade in.
– En man skrev att han ville att jag skulle skriva till hans son. En annan att det var hans sista chans, sedan skulle han ge upp. Och honom tordes man ju inte svara på. Nej, av alla svar som kom in så svarade jag bara på ett, säger Eva.

Det räckte. Mannen hette Paul, hade en dotter på 12 år och bodde på Svanö i Kramfors kommun. Det passade Eva bra som själv hade sonen Jonas, 5, och dottern Jenny, 7 och bodde i Skogsbo utanför Avesta.

”Jodå, det flöt på bra”

En trevande brevväxling inleddes. Men Eva och Paul hade inga bilder på varandra.
– “Har du vägarna förbi så kan du väl titta in?”, skrev jag, vilket var urdumt för det var ju 39 mil emellan! fnissar Eva.
Men en månad senare kom Paul och han hade sin dotter Rose-Marie med sig.
– Jodå, det flöt på bra. Vi umgicks hela helgen och hade trevligt ihop tillsammans med barnen.
Efter det påbörjades ett intensivt pendlade mellan Kramfors och Skogsbo. De turades om att åka varannan gång.
– Tillslut blev det naturligtvis för jobbigt med de långa resorna och för att inte tala om dyrt med de höga telefonräkningarna. Så då kom vi på att det kanske vore bättre att vi flyttade ihop.
Paul fick ett nytt jobb i Mjällom fem mil öster om Kramfors vid havet. Där slog sig i juli de två familjerna samman till en, i en fyrarummare.

Körde av vägen

Den 1 sep 1984, för exakt 35 år sedan, publicerades ett reportage i Aftonbladet med en stor bild på Eva, Paul och alla barnen. Samma dag skulle de gifta sig.
– Svägerskan kontaktade tidningen då hon tyckte att de skulle skicka en blomma, men istället skickade de en reporter, skrattar Eva.
Vad hon inte visste då var att hon var gravid med hennes och Pauls första barn. I slutet av april året därpå föddes Elin. Och två år senare lillebror Emil. Men där slutar solskenshistorien.
Bara fyra år senare, den 23 juni 1988, krockade hela familjen med sin VW-buss på väg till årets midsommarfirande. Paul bröt en fot och bet sig rejält i tungan. Barnen kom undan med några blåmärken. Med Eva däremot, var det värre.
– Jag minns ingenting, men har fått det återberättat. Jag satt i mitten med en barnstol vid var sida och hade nyss plockat upp ettårige Emil i knäet. Sedan svängde vägen och det gjorde inte vi, utan fortsatte rakt in i en stubbe. Och där blev det tvärstopp.

Sövdes ner

Evas midjebälte knäckte hennes revben. Samtidigt krossade förarstolen barnstolen där lille Emil nyss suttit, varpå Evas ben fastnade och rev upp en öppen benfraktur.
– Det enda jag minns är att jag vaknar till och sitter fast. Bortsett från det var jag medvetslös.
Eva låg nedsövd i ytterligare tre veckor, så den följande månaden är ett töcken.
– När läkarna öppnade mig såg de att tunntarmen hade brustit och avföring läckt ut. Så i en månad och en halv månad låg jag med öppen buk på Intensiven, så att de kunde gå in och rengöra, och med respirator eftersom jag hade svårt att andas själv.
Som om inte det var nog fick Eva både blodförgiftning och bukväggsbråck, fick stomipåse och tvingades genomlida fler operationer de följande åren. Och det var först i januari 1989 som hon kunde skrivas ut “för gott”. Eftersom hon och Paul planerat att skaffa ett barn till innan olyckan blev hon återigen gravid.
– Läkarna oroade sig för om jag skulle kunna krysta och genomföra en vanlig förlossning eller ej. De visste inte heller hur ett kejsarsnitt skulle påverka magen. Men fyra år senare föddes lilla Lina.

Eva med sin dotter Lina, 1992 och idag 2019.

Viktigt med fettreducerad kost

Idag är Eva 64 år, men magmusklerna fungerar fortfarande inte riktigt. Eftersom halva tunntarmen är bortopererad måste hon äta en strikt fettreducerad kost och undvika kryddstark mat för att inte få magknip och diarré. Och då har Aftonbladets hälsotjänst Wellobe spelat jättestor roll, säger hon.
– Jag har varit med på varenda träningsresa och de har varit så mycket bättre än jag trodde, eftersom de är anpassade för att passa alla. Dietistens föreläsningar har verkligen inspirerat mig och sedan har mobilappen lärt mig hur lite och mycket all mat innehåller. Även om jag vägde 100 kilo när olyckan skedde går alltså min resa inte ut på att gå ner i vikt, utan på att må bättre.
I år firar Eva och maken 35-årsjubileum. Så slutet gott, allting gott trots allt.

Namn: Eva Svanlund

Ålder: 64 

Yrke: Pensionär

Bor: Avesta

Familj: Maken Paul, fem barn plus ett bonusbarn

Längd: 162 cm

Väger i dag: Pendlar mellan 65-64 kg

Foto: Eva tillsammans med Mårten Nylén, träningsexpert, och Sofia Yoo, redaktör, på Wellobes första träningsresa på Mallorca.

Foto: Fler bilder ifrån Wellobes tredje resa på Fuerteventura.

Behöver du hjälp med DIN hälsa?

Wellobe startade i samarbete med Karolinska Institutet år 2003. Som medlem får du en individuell kostplan, loggbok och mobilapp så att du kan hålla koll på hur många kalorier du äter och göra av med. Du får även tillgång till vår bank med tusentals kaloriberäknade recept, kan ta del av träningsprogram och filmer, följa dina framsteg i grafer samt få tips, råd och stöd av några av Sveriges ledande mat-, motions- och motivationsexperter. Och behöver du extra pepp kan du alltid besöka vårt medlemsforum. Varmt välkommen!

Bli medlem

*Viktminskning är individuell så vi kan inte garantera hur mycket/snabbt du når ditt mål. Det viktiga är alla hälsofördelar. Vi tar avstånd ifrån osunda ideal och bantningskurer, och rekommenderar inte kaloriräkning som underviktig, sjuk eller gravid. Läs mer i våra användarvillkor.